Gott Nytt År 2012!

 

Jag brukar inte ge nyårslöften men jag har vissa förhoppningar på år 2012. 

1.  Att midjemåttet minskar 4-5 cm så att jag inte behöver förnya hela garderoben.

2.  Att vikten minskar 4-5 kg så att jag inte behöver släpa på så mycket uppför den branta trappan i lägenheten.

3.  Att jag motionerar minst en timme om dagen.

4.  Att jag får läsa ca 100 nya böcker under året. Minst!

5.  Att jag lär mig minst 100 nya ord på Italienska.

6.  Att jag kommer iväg på semester till Venedig.

7. Att jag får fart på släktforskningen igen.

Sen finns det en del viktiga saker som jag inte delar med mig av på bloggen. Man måste ha lite av privatlivet kvar i dessa tider när i stort sett allt går att läsa på Facebook.

 

 

 

 

 

Poliser i deckare

 

Jag har just läst klart den första av tre deckare skrivna av den danske författaren Jussi Adler-Olsen. Den var bra och jag ser fram emot att få läsa de andra två. Jag noterar att huvudkaraktären är ännu en  polis som går sina egna vägar. Kriminalinspektör Carl Mørck är på kant med sina överordnade och löser kriminalgåtorna på sitt sätt.

 

Det finns många exempel på deckare där huvudkaraktären är en udda polis. Jag har just lånat Michael Connellys senaste deckare, The Drop. som kom ut i år. “Antihjälten” i hans böcker är Harry Bosch. Ian Rankins polis, Rebus, är en annan. Den norske författaren,Jo Nesbö,  har tom “knyckt” förnamnet Harry av Connelly. Harry Hole heter polisen i hans böcker.

Jag ser fram emot många nya deckare under år 2012. Mest nyfiken är jag på Åsa Larssons, Till offer åt Molok, som kommer ut i mars. Det är den femte boken med Rebecka Martinsson.

 

 

Året som gått

 

 

Nyårsklockan är en dikt av lord Alfred Tennyson (som i original heter Ring Out, Wild Bells) är väl den dikt som man mest förknippar med nyåret. Men jag tänker mest på Viktor Rydbergs rader i dikten Tomten när jag stått på farmen stjärnklara nätter.

Så har han sett dem, far och son,
re´n genom många leder,
slumra som barn; men hvarifrån
kommo de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart,
blomstrande, åldrades, gick- men hvart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!

 

Jag tittade på Rapports årskrönika för år 2011 igår . Av alla nyheter är det den fruktansvärda händelsen i Norge som jag minns mest. Den kommer man nog aldrig att glömma. Jag tänker på alla anhöriga till dem som så tragiskt och så totalt meningslöst miste livet på den lilla ön.

Året för oss privat har precis som alla andra år bjudit på både glädje och sorg. Men det har framförallt känts som ett år med stora förändringar. Så är det väl med alla år men det känns som år 2011 blir ett år att minnas extra mycket..

Våra äldsta släktingar gick båda bort 91 och 96 år gamla. Förutom sorgen och saknaden efter dem så är det också en epok som tar slut. De sista i den generationen. Nu är det vi som tillhör den äldsta generationen. Detta har också blivit tydligt då både hustrun och jag har gått i pension. Det är också en stor omställning. Även om det mest känns bra så är det så klart lite vemodigt också.

Fynd på Stadsmissionen

Dom flesta känner säkert till fem-böckerna av Enid Blyton. Kanske har man också läst mysterieböckerna och hemliga sjuan-serien. Och kanske några fler. Jag har köpt boken Kvartetten på hemliga ön på stadsmissionen i Liljeholmens köpcenter. Den heter The secret Island i original. Den skrevs ursprungligen som en sereie i olika avsnitt och kom sen ut som bok år 1938 i England. Den svenska översättningen kom ut år 1956. “Secret”-serien skrevs före femböckerna och tillhör hennes allra första utgivning. (de första fem-böckerna kom ut år 1942)

Jag har inte stött på böcker i denna serie förut. Nån annan som har läst dom?

Skickat från min iPad

Julens budskap

Blir det nytt köprekord i år också för julhandeln? Kanske, men då har vi inte bidragit till ökningen.
Vi kommer att fira en lugn och stilla jul. Efter förebild från vännen Owe så skickar vi inga julkort i år utan sätter istället in en summa på SOS barnbyar. Så vet ni som brukar få kort varför det inte kommer nåt från oss i år.

Året har bjudit på en hel del sorg och det kommer att finnas mycket vemod i vårt firande. Våra gamla släktingar som har gått bort 91 och 96 år gamla var djupt troende och jag vill gärna tro att dom blickar ner på oss från sin himmel. Att dom finns kvar i våra hjärtan vet jag säkert…. GOD JUL ALLA!

Skickat från min iPad