Midsommarblomster och fotboll

Vi har som sagt flera arter av Näva i trädgården (se fg inlägg) Bilden här är på den vilda släktingen som vi brukar kalla Midsommarblomster. Den heter egentligen Skogs- eller Ängsnäva. Dom arterna klarar jag inte av att skilja åt. Dom blommar överallt nu uppe på farmen.

Vi var på farmen igår och kunde konstatera att det inte hade hänt så mycket med avverkningen sen vi var där senast. Dom skulle ha avverkat en del förra veckan men det har inte skett. 

Men gräset hade växt och det var nödvändigt med en klippning. På bilden nedan är det dottern som hjälper till senast hon var på besök där. Det hade växt rejält och tog en stund att fixa. Inte helt lyckat med tanke på min förkylning men jag hade inget val. 

Ett stort Grattis till Italien som slog Tyskland i fotbolls-EM. Jag önskar att jag hade varit kvar i Lucca och sett/hört på firandet.

Näver-land

I Neverland bor som väl alla känner till Peter Pan och älvan Tingeling. Näver-land är hemma i vår trädgård. Vi älskar Nävor och har en del olika sorter i rabatterna. Midsommarblomster eller Skogsnäva / Ängsnäva som den egentligen heter är den vilda släktingen till trädgårdsnävorna. 

Och jag vet vad alla heter men har, som han i TV-reklamen om färg, glömt bort det. Några kommer jag i alla fall ihåg.

1. Flocknävan gör skäl för namnet. Har inte så fina blommor men är en bra marktäckare.

2. Praktnävan har höga stjälkar och fina blommor

3. Det här är en vit variant som jag tyvärr inte minns namnet på.

4. Brunnävan växer nästan som ogräs. Men det är inga problem att begränsa den.

5. Det här är nog den vackraste vi har. Den har vi planterat nyligen och självklart har jag glömt bort namnet.

6. Blodnävan är nog den som mest liknar den vilda varianten.

Vi har ännu fler och det blir säkert nån ny variant i sommar också. Släktet heter Geranium på latin och är faktiskt släkt med pelagoner.

Avverkning på farmen

Idag ska vi kolla hur det går med avverkningen på farmen. Det var ett tag sen vi tittade till den. Kanske orkar vi med lite gräsklippning också. B och jag har annars kvar envisa Italienbaciller och är lite rossliga.

 

Har alla datasystem blivit knäppa? Eller..

……..är det jag? Tillbaka från semestern märker jag att mina nätvänner på blogg.se fått ändringar i kommentarsfunktionen. Det är OK nu. Sen märker jag mitt web-hotell inte fungerar. Domhar sen vänligheten att i mail berätta att de ändrat lösenordet. Efter en del trixande så får jag in ändringen i mina systeminställningar för ftp. Sen kommer jag inte in på Agnetas dagbok och nu blir jag inte ens insläppt i min egen gästbok. Det värsta är att jag inte minns mina inloggninguppgifter där längre. Suck!

Men fantomen kan man lita på. Jag var så nära att köpa det italienska magasinet på loppmarknaden i Lucca men det blev inte så.

Skickat från min iPad

Ny deckarnisch

Det finns många sätt att sticka ut i floden av deckare. En av mina favoriter är Elly Griffiths där en av huvudpersonerna är rättsarkeolog. Dvs expert på riktigt gamla ben. I de böckerna får Ruth Galloway också ta hand om betydligt yngre ben. Ett bra upplägg för flera bra deckare. 

Simon Becket från England har också hittat en annorlunda brottslösare. En person som är expert på at tidsbestämma hur länge människor varit döda genom att studera den biologiska processen hos liken. Låter rätt så makabert men det funkar bra för mig. Dödens kemi är den första boken. Det finns ytterligare tre böcker översatta till svenska och dom står nu högt på min önskelista

Jag tog en hel kort av vita statyer mot den klarblåa himmeln i Lucca. Tycker att det blir en härlig konstrastverkan.

c

En annorlunda deckarförfattare

För två år sen hittade jag en bok av den franska författarinnan, Fred Vargas, i en bokhandel i Florens. Vilket gladde mig eftersom jag än så länge bara har hittat tre böcker översatta till svenska (Budbäraren, Mannen som vände insidan ut och I de eviga skogarna.

Nu hände samma sak i Lucca. Affären hade bara ca 10 böcker på engelska och det kändes verkligen som bingo när en av dom var en bok av Fred Vargas. Lite kul också att en svensk köper en fransk deckare översatt till engelska i en italiensk bokhandel.

Huvudpersonen i hennes böcker är kommissarie Adamsberg och handlingen börjar med ett makabert fynd på en kyrkogård. Fred Vargas, som egentligen heter Fredrique Audouvin-Rouzeau, har en helt egen stil. Jag rekommenderar hennes böcker som är översatta till svenska om man inte gillar att läsa på engelska. tyvärr kan jag inte tillräckligt med franska för att läsa originalen.

Staden Lucca har en stadskärna innanför murar som är ca 4 km i omkrets. Trånga gator som synes på bilden nedan där Bitte har stannat upp. Vi bodde bara 500 meter utanför en av portarna vilket var smidigt.

När man tröttnade på gränderna i stan så var det bara att kliva upp på vägen som gick uppe på muren. en bred gata där inga bilar fick köra. Här promenerade och cyklade turister och invånare i staden.

Undantaget från bilförbudet var en parad av veteranbilar på lördagen. Jag tycker att detta foto blev lite spännande. En nunna som har mobiltelefon i högsta hugg för att fota bilarna möter en kvinna som också har kameran beredd.

Agneta. Agnetas home. Jag kommer inte in i din gästbok

Konst-igt sammanträffande

 

Ni som har blogg.se. Jag vet inte om mina kommentarer kommer in. Verkar inte så?

Jag är, som väl kanske framgått tidigare, intresserad av släktforskning. Källorna till forskningen är många och ibland hämtar jag information ifrån andra som forskat. Den tidigaste släktforskaren som jag stött på är min farfar som gjorde en översikt redan år 1914. På den finns också en teckning av min farfar och farfars far som inspirerats av gamla testamentes personer David och Saul.

I Lucca såg vi en utställning av motiv från gamla testamentet gjorda av Chagall. Också där fanns motivet David och Saul med. Kul att jämföra tyckte jag!

Utställningen blev också en repetition av kristendomsundervisningen som vi fick i småskolan. Den sitter betydligt bättre i minnesbanken än senare undervisning och vi kände igen de flesta av motiven som inspirerat Marc Chagall.

Utställningen var i kyrkan Chiesa San Cristoforo, via Fillungo. Men kyrkan på bilden nedan är den vi besökte mest. Inte bara för att den var vacker och andaktsfull. Det var svalt och skönt där. Och svalka behövdes då temperaturen i skuggan hela dagarna låg mellan 32.35 grader. Lite kuriosa om byggnaden är att den från början var tänkt att bli högre. Man ser det på att framsidan är mycket högre än resten av kyrkan.

Billig bensin i Italien?

Nej, jag bara luras. Skylten innebär att macken är öppen 24 timmar om dygnet.

Igår kväll firade säkert italienarna segern över England i fotboll.

Miss Marple på Italienska och följderna av en regnstorm

(Agneta, Agnetas home, Det går inte att skriva i din gästbok)

Agatha Christie finns förstås också att få översatt till Italienska. Att det handlar om boken Liket i biblioteket är inte svårt att fatta. Ett “kadaver” i biblioteket. Resten av texten blir enligt Google “ett brott kommer att äga rum, damm i ögonen” det är lite svårare att översätta. Kanske betyder det att brottet “slår dunster i ögonen” ?

Vi promenerade varje dag på muren som går runt Luccas stadskärna. Den är ca 4 km. Det var mellan 32 och 35 grader i skuggan och delar av vägen i full sol. Att jag var sliten av hettan framgår av nedanstående bild (det är jag till vänster)

Bilden är tagen i ett slags “rustkammare” som normalt inte är öppen för turister. Men vi hade turen att det pågick en konstutställning. vi fick en lång pratstund med den kanadensiska konstprofessorn, Lynda Reeves McIntyre. Hon sålde egna verk. Pengarna gick till upprustning efter en kraftig  regnstorm i oktober 2011. Den hade ställt till värre skada i denna region än jordbävningen nu i somras. Vi köpte såklart en aquarell av henne.

Bilden nedan är scannad från originalet som vi har köpt.

Den som följer min blogg vet att jag kämpar med att gå ner i vikt. Jag hade räknat med att vikten skulle förändras på Italien-resan men aldrig kunde jag tro att jag skulle gå ner ett halvt kilo! Men det är klart att man dricker ett par lite mineralvatten om dan så finns det inte rum för mycket mat o annat.

Hetta!

Jag visste på förhand hur det skulle bli att kolla på det lutande tornet i Pisa tillsammans med en trillion japaner. Men att besöka Pisa två gånger utan att ha sett tornet kändes inte helt OK. Vi har hade mellan 32 och 35 grader hela veckan i Lucca men i Pisa var det 36,6 grader på gatorna som ledde till tornet.

Ungefär så här kändes det.

Eller så här.

Nu blev det rätt

Vi är hemma i Karlstad nu. Trädgården behöver en del skötsel men ingenting verkar torrt i alla fall.

Jag ska ägna lite tid åt att besöka alla blogg-vänner som jag har försummat senaste veckan. Det blir nog tid till det i helgen.

Annars önskar jag alla en Trevlig Midsommar!