Det finns många böcker som är odödliga. Långt efter författarens död fortsätter nya generationer att läsa deras verk och romanfigurerna lever vidare. Men det kan även vara svårt för författarna att göra sig av med huvudpersonerna. Inom deckarbranschen finns det gott om exempel på detta.Sir Arthur Conan Doyle blev efter massiva protester tvungen att återuppväcka Sherlock Holmes som han låtit störta utför ett stup. Agatha Christie skrev en bok om Poirots död men förlaget övertalade henne att spara den i ett bankfack och den kom ut strax innan hon dog.
Ian Rankin skrev boken Exit Music år 2007 och det verkade vara den sista boken med poliskommissarie Rebus. Men även han har fått vika sig för marknadskrafterna och det fortsätter att komma nya böcker. Boken nedan är den 20:e med Rebus i huvudrollen.
GUNNARDECKARE 
Intressant fenomen. Jag är mer, låt dem dö. Är man författare så är man kapabel att skapa nya spännande historier med nya att läsa fall.
Money talks! 🙂 Glad Påsk!
Det är sant.
Glad Påsk!
Vissa författare blir nästan ett med huvudkaraktären. På gott och på ont får man väl säga för det kan vara svårt att introducera en ny…
Glad Påsk önskar jag er båda!
Det är klart att förlagen vill suga ut “det gottaste” ur de populära romanfigurerna och de lyckas ju uppenbarligen ibland.
Du har möblerat om här inne – fin somrig bakgrund!
Buona Pasqua!
Värre är det med de där tidiga böckerna som ges ut igen när en författare slagit igenom. Det brukar finnas en anledning till att författaren inte slog igenom redan med dem…
Synd att trycket blir för hårt. Det gäller att sluta i tid. I efterhand finns det alltför mycket att förlora och risk för att författaren blir
(ö)känd för fel saker. Erik Winter gjorde samma resa. Från död till levande. Mankell löste det tjusigt i “Den orolige mannen”. Det var et sorgligt “misstag” av Sir Arthur Conan Doyle.
Glad Påsk
Hur var det nu? Ett stavas alltid med ett t och aldrig med bara ett a. 😉